Galapagos öarna!!
Både jag och Märit var sjukt sugna på att åka till galapagos öarna, men jag trodde verkligen inte att jag skylla ha råd till det. Men jag och Märit lyckades göra en liten budjet resa till galapagos. Vad vi gjorde var att vi bokade sista minuten flygbiljetter tur och retur för bara 2500 kr vilket är sjukt billigt. Sedan bestämde vi oss för att boka boende och aktiviteter på plats för att förhoppningsvis få bättre pris på det med.
Galapagos består av jätte många öar, men vi valde att bara besöka två av dom. Första stopp, santa cruze, vilket är en av de största öarna. Vi landade på flygplatsen som ligger längst åt norr på ön och samhället ligger längst söderut så det var två timmars bussresa som väntade. På bussen hittade vi svensken Johan som vi började prata med. Johan hade lämnat Sverige bara två dagar tidigare så han berättade om vädret, skandaler och nyheter, men det bästa av allt var att Johan hade med sig en påse med blandgodis! Nu efter mina långa resor till andra delar av världen så vet jag att vi i Sverige har VÄRLDENS bästa godis! när vi kom fram till staden på ön santa cruze var det dags för mig och Märit att försöka få tag på ett boende, men det var lättare sagt än gjort och ett tag ångrade vi nog att vi inte beställt boende innan. Men efter ett tag fick vi tag på ett super bra boende hos en äldre man som gav oss ett rum och lät oss låna hans kök, för att få ner kostnaderna lite hade vi nämligen med oss mat från fastlandet som vi kunde tillaga. På galapagos har man ingen tid att förlora så på kvällen åkte jag, Märit och Johan på upptäcksfärd till reservatet El Chato. El Chato är ett reservat där dom otroliga sköldpaddorna giant turtle kan gå runt fritt och skyddade från faror. När jätte sköldpaddorna är bebisar är dom bara 5 cm långa och väger bara några gram men ju äldre dom blir ju större blir dom. Den äldsta jätte sköldpaddan som man känner till var lonesome George som föddes 1910 och dog 2012, George vägde 400 kg. Vi såg jätte många sköldpaddor i reservatet minstingen är bara 25 år medan dom två lite större är hela 50-75 år.
Dag två gick vi på en väldigt lång promenad till tortuga bay. Tortuga bay är en av dom större vita stränderna som finns på galapagos. Man kan inte direkt bada här för strömmarna är för starka men man har stor chans att få se olika djur som rockor, hajar, marin iguanas och olika fåglar. Vi såg endast marin iguanas. Marin iguanas är en av mina personliga favoriter av dom många djur arterna som man kan hitta bara på galapagos öarna. Det är en stor ödla som bor på land men äter alger från havet, altså är det den ända ödlan som kan vistas i havsvatten.
Den tredje dagen åkte vi till nästa ö, san Cristobal. Samhället på san Cristobal var lite mindre än samhället på santa cruze, så det var lätt för oss att hitta boende. Så fort vi gick av båten så fick vi napp, en medelålders man ville hyra ut sin lägenhet till oss för en relativt billig summa så vi tackade glatt ja. Ett par dagar tidigare hade vi träffat det svenska paret Moa och Robin som hade berättat om en strand på san Cristobal som hette la loberia beach. Enligt dom var stranden verkligen värd att besöka så vi spenderade resten av eftermiddagen där. Moa och Robin hade absolut rätt om stranden la loberia och än idag är det den upplevelsen från galapagos som jag kommer ihåg starkast. På stranden bodde en koloni med sjölejon som var såpass vana vid människor att man kunde vara bara 1 m från dom utan att dom brydde sig. Man kunde även snorkla där och se hur snabbt och smidigt dom rörde sig i vattnet. Vi hade också turen att se många havssköldpaddor på stranden så verkligen timmen upp . På eftermiddagen så var jag under ett tillfälle ensam i vattnet då en ung, ensam och lekfull sjölejons hona började leka med mig. Jag blev helt vettskrämd! Hon cirkulerade runt mig och försökte ibland bita mig i tårna. Dagen efter när jag visade en film på hennes beteende för min dykar guide berättade han för mig att hon bara ville leka och att sjölejon är som hundvalpar. Så hon ville bara nafsa lite.
Så andra dagen på san Cristobal så åkte jag och Märit på en båtutflykt. Jag gjorde två dyk vid dyk platsen kickers rock och Märit snorklad. Det var ett fint dyk, jag såg bland annat så kallade örnrocka.
Sista dagen på san Cristobal bestämde vi oss för att åka tillbaka till la loberia stranden för att vi helt enkelt tyckte att den var så sjukt bra! Senare på eftermiddagen åkte vi tillbaka till santa cruze igen och åt middag med Moa, Robin och Johan.
Dagen efter bestämde sig Märit och jag för att åka på ytterligare en båttur till ön santa fee. Santa fee är en väldigt liten ö som ingen bor på men det finns många fina dykar ställen utanför ön. Det var en mysig dag men bad, snorkling och fiskning. På just denna båt hittade även Märit sin nuvarande pojkvän Tomer, love in first sight!
Vår näst sista dag på galapagos var det dags för Gordon rocks, dyk platsen på galapagos som är känt över typ hela världen! Yey! Vi hade sån tur att vi hittade en båt som erbjöd ett dyk vid Gordon rocks för mig och ett så kallat Discovery dive för Märit. Dyket Blev absolut precis vad jag hade tänkt mig, jag såg ett stim av hammarhaj, Eagle ray, havssköldpadda och mycket, mycket mer.
Den kvällen gick jag Moa och Robin och käkade på fiskmatknaden, det var hur gott som helst! Men dagen efter var det tyvärr dags för oss att lämna paradis öarna galapagos. Jag ångrar inte en sekund att jag åkte till galapagos, det var verkligen något annat än det vanliga. Galapagos national park och marin reserve försöker dra ner på turismen på galapagos eftersom att naturreservatet börjar förstöras. Så snart kommer det inte gå att göra budjet resor till galapagos mer och man kommer inte kunna vistas på öarna utan en personlig guide. Vilket är både bra och dåligt antar jag, för galapagos är verkligen för vackert för att förstöras men backpackers kommer inte kunna besöka galapagos i fortsättningen om dom ändrar reglerna.. :(
Puss och kram
Sista tiden i Peru!
Hej alla som har följt min reseblogg undertiden som jag varit borta i Sydamerika! Nu är tyvärr
Äventyret slut och det har varit helt otroligt, jag är så glad att jag valde att resa till Sydamerika. Kontinenten har så otroligt mycket att bjuda på och jag tycker att alla ska försöka ta sig dit och se allt det spektakulära man kan se där med egna ögon.
Det var längesedan jag bloggade nu och det är mycket som jag har gjort som jag inte lyckats berätta för er. Efter att jag vandrat inka leden så insåg jag att jag bara hade en månad kvar i Sydamerika och jag hade fortfarande såååå mycket som jag ville göra så jag var tvungen att skynda mig helt enkelt.. Men jag ska snabbt som tusan berätta för er om min sista tid i Peru!
Först upp, Colca Canyon. Colca Canyon är världens högtbelägna Canyon på ca. 4.900m över vattenytan. I denna Canyon skulle jag ut på en tre dagars trek vilket jag var exalterad över men ändå inte så taggad inför... Innan inka leden hade jag förberett mig många dagar men inför Colca Canyon bara några timmar, jag hade fortfarande ont i mina ben från inka leden och jag var trött efter min 8 timmars busstur från Cusco till Arequipa, men jag hade ingen tid att förlora. Min härliga grupp bestod av, två tyskar, en australiensare, en Britt med hennes svenska pojkvän (tummen upp) och guiden Peppe. Första dagen åkte vi från Arequipa till platsen där vi skulle börja vandra med ett stop på vägen för att kolla på kondurer, vilket är en jätte stor as ätande fågel. Vi såg jätte många, jätte stora fåglar på exakt samma ställe. Här fanns ett litet utkikstorn med kikare och en kiosk och några stånd där byborna sålde sina handstickade tröjor, allt kändes såååå fejk.. Jag förstår inte hur vi turister kan bli så sjukt grundlurade ibland, vi får höra att kondurer är svåra att se och utrotningshotade. Börjar man inte tro att något är fel när man helt plötsligt ser typ 15 st cirkulera över ett uppbyggt utkikstorn då? Vi gick inte på det och frågade Peppe vad det var som drog dit alla kondurer. Han berättade för oss att varje månad puttar byborna ner en åsna för stupet på 2000 m som kondurerna kan äta av, på så sätt stannar dom och byborna tjänar pengar på turism. Tragiskt! Jag ångrar att jag gick ut ur minibussen och kollade på fåglarna. Men iallafall, efter fågeltittningen började vi vandra. Första dagen var det bara nerför så det var en lugn och härlig dag. När vi kom fram till vårt kamp på botten av Canyonen blev det alpacka gryta med potatismos och kortspel! Andra dagen vaknade vi tidigt, åt pannkakor, packade väskorna och började vandra igen. Under dagen skulle vi gå igenom Canyonen och kolla på den vackra naturen här och det var verkligen vacker natur. Klimatet i canyonen var varmt och helt vindstilla så här växte massor med frukt och vi fick smaka på äpple, apelsin och granatäpple! Jätte gott! Sista dagen var det dags att klättra sig ut ur canyonen igen, så fyra timmar uppåt väntade. Våran australienska vän från gruppen sa hell no och hyrde två åsnor, en till sig själv och en till sin 14 kg tunga väska. Jag fruktade att jag skulle få se en stackars åsna dö denna dag för det var banne mig inte en lätt promenad upp för Canyonen och australiensaren var ingen liten tjej.. Men åsnan var en stark rackare och klarade det (y) vilket var en lättnad, att vissa människor är lata bacon ätare ska inte en stackars åsna behöva dö för. Colca Canyon var en fin upplevelse med mycket fin natur! Bilder från Colca Canyon.
Nästa stop var Ica, hocuchima. Stoppet här var väldigt kort men väldigt roligt för här kunde man åka sandboarding! Och det var mycket vackert! Bilder från Ica.
Efter Ica blev det snabba stop i Perus huvudstad Lima och Mancora för att återförenas med fina vänner däribland Niklas, tillsammans lämnade vi Peru och begav oss in till Ecuador där vi separerades vi igen för nu var det dags för mig och Märit att åka till Galapagos öarna! Vilket var en av mina högsta drömmar och något som jag verkligen ville göra undertiden som jag var i sydamerika! Det enda problemet var att galapagos var väldigt dyrt så varken jag eller Märit visste om vi skulle ha råd att besöka öarna. Men vi lyckades hitta ett sätt att göra galapagos på en låg budjet.