Israel och Jordanien!
Efter att ha varit hemma i Sverige från juni till november så var jag såå sjuuukt taggad på att äntligen få åka iväg igen! Denna gången bar det av till landet Israel och Jordanien. Anledningen till denna resa är för det mesta på grund av att jag träffade så många fina israeliska kompisar på min Sydamerika tur så att jag ville hälsa på dom. Som pricken över i så har även min älskade svenska vän Märit flyttat till din pojkvän i Israel så jag ville även hälsa på henne! När jag landade på Tel Avivs flygplats den 14 november så stod Märit och vår vän Ravid där och väntade på mig och tillsammans åkte vi hem till Ravids föräldrars hus. Där väntade BBQ och rödvin med Ravids vänner och sedan blev det utgång i Tel Aviv, perfekt första dag i Israel! Efter en party natt i Tel Aviv så bar jag mig av hem till Märit som bor i staden Haifa i norra Israel här bodde jag ganska mycket under min resa. Men som turist är inte Haifa ett jätte populärt resmål, men även här finns det mycket fint att se! Tillexempel så finns den otroligt fina trädgården, Bahá'ì gardens. Personen bakom denna otroligt vackra trädgård är Fariborz Sahba som påbörjade bygget år 1987. 14 år senare år. 2001 öppnades trädgården upp för allmänheten och är nu en av Israels främsta sevärdheter och är också på the UNEACO - worlds heritages list. Coolt! Trädgården sträcker sig en kilometer upp längs berget Mount Carmel och täcker en yta på 200,000 m2. Bilder från Bahlá'ì gardens.
En dag åkte vi till Genesarets sjö, sjön som är känt som den sjö som Jesus gick på. Genesarets sjö ligger bara en timma från Haifa så vi tog bara en heldag vid den vackra sjön men det finns massor med boende möjligheter för alla turister som vill stanna längre. Naturen runt Genesarets sjö är vacker med höga fina berg, så det var verkligen fröjd för ögat. Vi tog en taxi och åkte till just den del av sjön där Jesus påstås ha gått på vattnet. Jag gjorde ett försök att försöka gå lite men tydligen är jag ingen Messias och det gick inte så bra... Bilder från Genesarets sjö.
Nära Haifa finns även en liten arab by som heter akko, så hit åkte jag och Märit en dag för att gå på marknaden och kolla på dom fina gamla byggnaderna och den fina hamnen, mysigt. Bilder från Akko.
Jag och Märit åkte också till den fruktansvärt coola staden Jerusalem. Här bodde vi i stads delen, gamla stan. Gamla stan ligger innanför den gamla muren som förr murade in hela staden Jerusalem. Jerusalem är en helig stad för människor i religionerna judendomen, islam och kristendomen så därför så är gamla stan indelat i 3 delar, en för varje religion. Vi bodde i den judiska delen av staden men vi gick runt i alla delar. I Jerusalem finns självklart väldigt mycket att göra och det mesta kan man göra inom gamla stans murar men en sak vi gjorde utanför murarna var att vi besökte museet Yad Vashem. Yad Vashem är världens största museum om just judeutrotningen under andra världskriget. Museet nämnde inte bara utrotningen på judar utan också om utrotningen av romer och homosexuella. Jag har ju besökt koncentrations lägret Auschwitz innan så jag som ändå kanske inte är lika mottaglig mot faktan som många andra tyckte ändå att det var ett fruktansvärt bra museum. Andra har fått uppfattningen av att faktan och historierna har varit överdrivna eftersom att museet är drivet av judar men så tyckte inte jag var fallet. Ett väldigt starkt minne från museet var vad dom kallade, the hall of names. Museet har sedan dom öpnade år 1953 försökt att hitta namnen på varenda själ som miste sitt liv i förintelselägren under WWll. Så alla dom böckerna som ni ser på bilden nedan innehåller namn och personuppgifter på massor med judar, romer och homosexuella som miste sitt liv. Än har dom inte hittat alla och museets mål är att fortsätta leta tills dom har fått tag på alla namn. Vad dom vet än så länge är att den tidigare siffran, 6 miljoner judar stämmer inte. Det är fler...
Inne i gamla stan finns mycket att kolla på. Man kan bara knalla runt på gatorna och kolla på alla marknadsstånd eller gå in i kyrkor, synagogor eller moskéer. I Jerusalem finns platsen Western wall. Western wall är en del av tempelbergets stödmur och är helig för både judar och muslimer.
Vi gick också till kyrkan church of the holy sepulchre. Här finns stenen som Jesus en gång låg begraven på innan han återuppstod så hit gick vi absolut och kollade.
Jerusalem är verkligen en stad utöver det vanliga, att vandra runt på Jerusalem gator och veta om all den historia som finns där är verkligen speciellt. Det är verkligen the Holy city, för alla religionerna, när man knallar runt där på gatorna ser man personer från alla olika religioner. Också därför det ofta är väldigt oroligt i Jerusalem. Övriga bilder från Jerusalem.
När jag var i Sydamerika hade jag turen att träffa 3 väldigt fina israeliska tjejer, Elin, Tali och Osnat. Så jag tillbringade några dagar tillsammans med dom. Dom Bodde i staden Natanya som låg mellan Tel Aviv och Haifa. Tillsammans gjorde vi mycket olika saker, vi åkte till Alexander river i Natanya och kollade på sköldpaddor, åt på restaurang och gick på bio. En dag åkte jag, Elin och Tali till döda havet och den gamla fästningen av Masada. Osnat var tyvärr tvungen att jobba... Vi började med att åka till fästningen av Masada. Masada är en jätte fästning som byggdes 30 år F.kr utav judiska frihets krigare. Men tyvärr så skulle hela fästningen en dag falla i romarnas händer. Nu ligger fästningen på UNESCO world heritage list sedan 2001 och besöks utav turister varje dag. Från fästningen har man en perfekt utsikt över döda havet och för att ta sig till sjön behöver man köra i kanske 40 min Bilder från fästningen.
Döda havet har faktiskt alltid varit som en liten dröm för mig. Någon gång när jag var liten så berättade någon för mig om döda havet och jag tyckte att det lät fruktansvärt coolt! Men jag visste inte direkt vart sjön låg och så nu när jag läste på lite om Israel så såg jag att den låg just här i Israel. Så efter det så stod döda havet högst upp på to do listan! Det var precis som man trodde att det skulle vara. Vattnet var så salt så man flöt verkligen! När man satte sig ner i vattnet så sa det plupp så flöt man. Det var precis som att sätta sig i en fåtölj som egentligen inte existerar. Jätte coolt!
Min vän Ravid bodde i Tel Aviv på helgerna men egentligen så pluggar han i staden Beersheva som ligger i mitten av Israel. I Beersheva finns typ inget annat än armé baser och universitet så egentligen så finns det inget att göra här men varje onsdag så har dom en stor studentfest här så jag åkte dit två onsdagar för att umgås med Ravid och hans vänner och festa lite. En av onsdagarna hängde också 4 danska vänner med, 3 av dom kände jag från Sydamerika, så det blev en riktig sydamerika reunion! Kul! På bilden är sitter jag med Ravid och Amanda.
Som slutspurt på resan så åkte jag och Märit ner till södra Israel till staden Eliat som ligger nere på röda havets kust. Här var det mycket varmt och soligt och målet med denna resa var att ta sig över gränsen till Jordanien och staden Petra. Lättare sagt än gjort, eftersom att lands gränsen inte varit öppen mer än några år. Man måste betala pengar för att lämna Israel, sedan måste man betala pengar för att få komma in i Jordanien och pengar för visum... Så det var faktiskt väldigt dyrt att korsa denna gränsen och det tog oss nog nästan 2 timmar. Men tillslut så var vi påväg till Petra wiho! På vägen stannade vi till och kollade på det otroligt vackra landskapet.
Tillslut kom vi till ingången till Petra, men för att komma hela vägen fram var vi tvungna att promenera genom As-siq. As-siq är en 1200 m lång ravin som liksom dom flesta avdra raviner formades utav vattnet från istiden. Bergsväggarna i ravinen var hela 80m höga och att promenera här var absolut en del av hela upplevelsen. Staden Petra är byggt för ca. 2200 år sedan och människorna som byggde den kallas för Nabataeans. Nabataeans är en arab stam som flydde från området som idag är Afghanistan och Pakistan. Än idag finns en liten del av Nabataeans stammen kvar men dom får inte längre bo i staden Petra eftersom att den numera bara är till för turister. Ni som tidigare har hört talad om staden Petra har förmodligen sätt bilder på den magnifika byggnaden Al-Khazneh. Detta är en otroligt vacker byggnad som är 30m bred och 43m hög. Man kanske kan tro att detta var ett palats, kunga hem eller ingången till staden men i själva verket så är detta en begravningsplats för en av Nabataeans tidigare kungar. Man fick tyvärr inte gå in i byggnaden eftersom att det inte är helt riskfritt. Om du är en Indiana Jones fan så kanske du känner igen Al-Khazneh och det är för att byggnaden faktiskt är med i en av filmerna. Resten av staden bestod av fler begravningsplatser, men ingen som var lika spektakulär som Al-Khazneg. Personerna i staden Petra bodde i grottor så överallt fanns deras hem som hål i bergen. Mycket häftigt måste jag säga!
Resan till Israel var fantastiskt rolig! Jätte kul att träffa mina vänner igen och Israel har sjukt många fina platser som man kan se! Detta är inte ända resan till Israel! Det kommer att komma fler.
Cotopaxi i Ecuador!
Efter att ha kommit tillbaka till Quito efter en vecka i paradiset Galapagos var det tyvärr dags för mig och Märit att separeras... Jag hade bara en vecka kvar i Sydamerika medan Märit hade en månad på sig att utforska Colombia. Från en början så visste jag inte riktigt hur jag skulle tillbringa min sista vecka. Jag hade mycket kvar i Ecuador att uppleva men på något sätt hade pusten gått ur mig liksom och nu var jag dessutom ensam igen. Tillslut fick jag veta att ägaren till hostelet jag bodde på också hade ett hostel i den lilla bergsbyn Cotopaxi. Cotopaxi är i skälva verket namnet på världens högsta fortfarande aktiva vulkan och byn Cotopaxi ligget precis vid den mäktiga vulkanens fötter och har därför fått samma namn. perfekt tänkte jag! Här kan jag njuta min sista tid i Sydamerika med att läsa min bok i en hängmatta och bara njuta av lugnet och utsikten. Här fanns även häst ridning så det kunde jag ju roa mig med en dag också.
Hostelet i Cotopaxi är ett av dom bättre jag vart på! Det ligger lååångt bort från civilisation så man får betala 30$ om dagen så får man boende och mat. Dagarna ägnas åt att vandra, rida eller bara njuta av tillvaron, kvällen består av gemensam middag, bad i bad tunna och kortspel. Miljön här är verkligen avslappnad och människorna på hostelet blir som din familj!
Min vistelse i Cotopaxi skulle inte riktigt bli som jag trott att den skulle bli och istället för att bli en avslappnad vila vecka blev den en av dom fysiskt jobbigaste veckorna som jag någonsin genomlidit. Hur? Jo, redan första dagen jag kom berättade hostel personalen om att man kan bestiga vulkanen Cotopaxi. Att det tar tid och är svårt men att jag skulle ju vara där en vecka och hade absolut tid till det. Jag kunde verkligen inte släppa tanken på att kanske bestiga VÄRLDENS HÖGSTA AKTIVA VULKAN!! Samma dag träffade jag holländaren Joseline som också hade börjat leka med tanken. Tillsammans gav vi oss dagen efter iväg till vulkanen Iljanesa, en icke aktiv vulkan på enbart 5085m ovanför vatten ytan. Vi tänkte att det var en bra övning inför Cotopaxi.
Bilder från Iljanesa.
Promenaden upp till toppen av Iljanesa gick susen och samma eftermiddag bokade vi guiden Diego till bestigningen av Cotopaxi som skulle ske två dagar senare.
De två dagarna bestod av lite promenader, lite ridning och mycket vila!
Bilder från promenaderna och ridningen.
Sedan var det dags för den stora dagen. Nästan hela vägen upp till toppen består av glaciär så för att minska lavin risken så klättrar man på natten. Så sent på kvällen efter middagen blev vi upphämtade och körda till Cotopaxi med vår guide.
Första biten av klättringen var relativt lätt. Vi vandra i en relativt lätt vinkel upp mot toppen och underlager bestod än så länge bara av grus men ju högre upp vi kom desto mer snö såg man och ca. 2 timmar senare var set dags för glaciärsklättring. Vi tog på oss piggar på fötterna och satte fast oss med snöre i varandra för att om en skulle falla så skulle förhoppningsvis dom andra vara starka nog för att hålla uppe den som föll. I handen hade vi också en isyxa som vi kunde dra upp oss själva med. Glaciärsklättingen var förjävlig! Vi vandrade sakta och tysta uppför vulkanen, man försökte fokusera på sina egna problem. Sin klättrings teknik eller sin andning och på något sätt så gick timma efter timma. Det var bläck svart, allt jag såg var det min pannlampa fick mig att se, bara några meter framför mig. Jag kunde se min guide Diego som var en meter framför mig, för honom var detta hundrade något gången han besteg vulkanen. Bakom mig kämpade Joseline, redan 2 eller 3 timmar innan toppen började hon få höjdsjuka. Hennes huvud dunkade och hon kunde inte få i sig något av den chokladen hon fått med. Vi båda visste att om hon antingen spyr eller svimmar så är detta över, så jag kunde verkligen se henne kämpa på utan att klaga. Bara några meter under oss kunde vi se ljusen från en grupp på 4 personer som vandrade på. När vi bara var 200 meter från toppen kunde vi se att den gruppen vände om och gick tillbaka. Paniken växte i mig. Jag tänkte inte vända om bara 200 m från toppen! Aldrig i livet!! När det var 60m kvar till toppen hade jag ingen kraft kvar i kroppen alls! Jag kunde knappt stå på mina ben! Men min envishet fick mig att lyckas röra mig 40m till. Dom 40m bestod bara av skalle ingen styrka, för det hade jag inget kvar. 20m från toppen ramlade jag ner på knä i snön, mina ben skakade och jag var relativt säker på att jag inte ens kunde stå på dom längre. Diego gjorde sitt bästa för att pepptalka mig till att ställa mig upp. Johanna det är bara 20m kvar!! Ställ dig upp!! Tillslut lyckades jag ställa mig på mina ben och sa åt mig själv att dom fucking meterna skulle jag banne mig gå! Ett steg senare var jag dock påväg ner i snön igen.. Diegos nya teknik var då att för varje steg han tog så rykte han till hårt i snöret som var fastbunden i min midja. Ryckningen fick mig att hoppa ett steg framåt och tillät mig inte att falla ihop. Tekniken funkade och på ett nafs var jag tillslut uppe på TOPPEN!!! Allt slog mig på samma gång, jag hade syrebrist och kunde inte hämta andningen. Lyckan över att jag hade klarat det fick mig också att börja gråta. Jag som knappt hade hunnit fatta andningen fick nu pågrund av lipandet ingen luft alls! Diego förstod detta och han tillsammans med en annan Guide fick nu tillbringa en minut eller två med att försöka få mig att kunna börja andas. När det äntligen var över och jag kunde andas på riktigt kunde jag äntligen tillsammans med Joseline ta in skönheten av denna vackra vulkan och utsikten på landskapen som omringade, helt otroligt! Sedan kunde jag vandra ner från vulkanen otroligt stolt!
Bilder från Cotopaxi.
Cotopaxi är 5897m högt. Det är den högsta höjden jag varit på än så länge. Enbart 50% av alla dom människor som varje åt försöker bestiga vulkanen lyckas och dom som tyvärr måste återvända återvänder nästan alltid pågrund av att dom fått höjdsjuka. Att utföra fysisk aktivitet på denna höjden får dig att må fruktansvärt dåligt och tillslut svimmar du och spyr om du inte går ner några 1000m. Jag har efter min Sydamerika resa och många vandringar i alperna förstått att höjden inte påverkar mig. Huvudverk på sin topp liksom, jag är lyckligt lottad. Så för mig bar bestigningen enbart en fysisk utmaning och jag är så glad att jag gjorde det. Men jag kommer aldrig göra det igen! Never ever!
Det var allt för denna resa och den otroliga kontinenten Sydamerika ❤️❤️❤️