jomimas

Nu har jag precis spenderat en vecka i den argentinska staden Salta, ännu en argentinsk stad som jag har blivit kär i. Innan jag kom till salta så hade jag och Märit bokat in oss på hostelet loki, en kedja som finns lite överallt här i sydamerika. Men det ända som var skillnaden med detta loki var att det var gratis, japp gratis. Varför? Joo för att det är precis nyöppnat så för att få så många gäster som möjligt så låter dom det vara gratis ett tag. När jag kom till buss terminalen var det klockan redan 23.00 så jag tog en taxi och sa att jag ville till loki, taxichauffören buttrare lite men började köra. En halvtimma senare förstod jag varför.. Loki hostel låg låååångt ut på landsbyggden ca. En halvtimma från stan. Men detta gjorde mig ingenting, hostelet passade mig och Märit perfekt! Hostelet var stort med mycket yta, fotbollsplan, vollybollnät, läsyta med många hammockar och den största poolen jag har sett på något av mina hostel här i Sydamerika. Varje morgon gick en flock med kor förbi och eftersom att våra grannar var kor kunde man spela hur hög musik som helst. Om man nu ville in till stan kostar bussen 3 kr per väg och tar 40 min och dom går var 20 minut så inga problem.  Innan jag kom dit hade Märit redan hittat två trevliga israeler, or och sharrar så första dagen i salta åkte vi med dom in till stan. Inne i stan har dom en cable car som tog oss upp på den högsta kullen i salta och därifrån hade vi en bra utsikt över hela stan. Bilder från utkikspungten. Efter det gick vi vidare till MAM museum, ett väldigt intressant museum där dom berättade mycket om inka historia. Men höjdpunkten på hela museum vistelsen var att dom tyvärr hade 3  mummiesas. Ni förstår för inka befolkningen var naturen deras Gud. Så sol, berg, floder och månen var deras gudar och behövde dyrkas. Ett sätt att dyrka sina gudar på var att offra. Så en gång per år samlade man ihop dom vackraste barnen från dom olika "stammarna" runt omkring i inka riket, barnen var runt 6, 7 år. Barnen fick sedan gifta sig med varandra för att föra in deras familjer i en gemenskap och i flera dagar var det fest. Efter festen blev barnen klädda i vackra kläder och fick dricka tung alkohol tills dom somnade. När dom sedan vaknade var dom placerade långt hemifrån på berg som var runt 6.500 m höga där lämnades dom för att frysa ihjäl. Fruktansvärt hemskt men uppenbarligen var det var inka befolkningen trodde var rätt och barnens familjer sörjde förmodligen inte eftersom att det var en mycket vacker ceremoni. Tyvärr fick jag inte ta kort inne i museet så jag inga bilder att visa er, men dom är så välbevarade  eftersom att dom är frys torkade.  En annan sak vi gjorde i salta var att rida häst, något både jag och Märit älskar. Här i salta hade dom en tur som pågick i en dag, vi körde på hårt och beställde den turen. Vi blev upphämtade utav en bil tidigt på morgonen och åkte ungefär en timma ut på landsbygden till en  jätte mysig farm. Där fick vi frukost medans våra hästar blev fixade. I gruppen var det bara jag, Märit och en Britt som aldrig ridit häst förut så lagom stor grupp. Hästen jag fick hette Malambo och Märits häst hette  Bruja, vilket betyder häxa på spanska. Förmiddags turen gick lugn framåt, vi red runt bland tobaks plantager och fick galoppera en åt gången för att visa respekt för den lite rädda britten.. När vi senare kom tillbaka till farmen var det grillning på schemat. Men undertiden vi väntade på grillningen började människorna som jobbade på farmen prata om valpar, jag reagerade snabbt på ordet valpar och tillslut fick vi tillåtelse att träffa dom. Jag var i himmelriket!!!  8 st 34 dagars valpar!! Där tillbringade jag resten av eftermiddagen tills Märit ropade att jag var tvungen att komma och äta... Efter lunch var det dags för mer hästridning och tyvärr till vår förtjusning åkte britten tillbaka till salta så nu var det bara jag, Märit och vår guide, fabio. Så nu blev det fart på ridningen. Varje gång Fabio tyckte att vi skrittat för länge började han piska på våra hästar utan att vi var beredda  så att dom galopperade iväg i full fart! Vi hade jätte kul! Efter 6 timmar på hästryggen förstod vi att vi kanske tagit vatten över huvudet, efter att inte ha ridit regelbundet på flera år klarar min rumpa helt enkelt inte av att rida 6 timmar på en dag. Varken jag eller Märit kunde gå ordentligt på två dagar efter denna turen. Men det var värt det! Bilder från ritten. En dag gav vi oss ut på en riktig road tripp med en tjej från tyskland och en tjej från Indonesien. Vi åkte upp i bergen för att titta på vacker utsikt, vackra berg, floder och även ett berg som är känd för dess 7 olika färger.  Bilder från roadtrippen . vi åkte också till ännu en salar, Salinas grande. Denna saltöknen är världens 6 största, salar de uyuni är världens största. All salt som finns här i Salinas grande kommer från en vulkan istället för hav, den är 250km2 stor och här utvinns salt och litium för batterier. Bilder från Salinas grande. Efter en vecka i salta var det dags att ta farväl till Märit men vi ska mötas upp om en vecka igen i la paz. Nu befinner jag mig i Sucre, Bolivia. Niklas är i la paz så vi möts där om en vecka, undertiden som jag befunnit mig i salta har han varit just här i Sucre och läst spanska så nu förväntar jag mig att han ska vara riktigt duktig! Puss och kram